måndag 18 augusti 2014

Ur en sufflös synvinkel.

Det här är egentligen mitt allra första, ja, vad ska man kalla det, - normala? seriösa? blogginlägg.
På min egen fritid bloggar jag om smink, gör sminkningar och lägger upp bilderna på min egen blogg men skriver inget destu mer privat eller om hur min dag varit.

Jag jobbar alltså på Lillan som suffa till Minns du mig?
Det är mitt andra jobb inom teatervärlden och jag älskar det. Mitt första jobb var/är teatervärdinna och då fick jag tillräckligt mycket inblick i teatervärlden för att veta att jag vill lära mig mer.

Det är otroligt att se hur en pjäs går från att bara vara ord på ett papper till, ja allt det vi arbetat oss fram till än så länge. Jag är otroligt fascinerad över hur Minna, Pia och Marika jobbar. Minna lite skilt för sig, som regissören då. Hur hon uttrycker sig, funderar och grubblar över saker och hennes enthusiasm. Medan Marika och Pia i sin tur är härliga att följa med och studera då de båda står på scenen framför mig. Hur det slänger sig in i sina rollen. Funderar, studerar och känner efter för att hitta hurdan just deras roll är som person.

Idag kicka mitt jobb igång ordentligt då Pia och Marika lämnade bort manuset helt och hållet. Eller till majoriteten av tiden. Det som jag upplever är mest krävande i mitt jobb är att kunna konentrera sig på att vara koncentrerad. Man blir så uppslukad av Marika och Pia på scenen att man bara skulle vilja vila blicken på dem och studera dem när de jobbar och hur de jobbar.

Pia och Marika har förstås sina helt egna sätt att lära sig sina repliker och hur de är då de koncentrerar sig och försöker minnas replikerna. Det är en aning underhållande att se hur de är helt uppslukade i sina egna bubblor men endå måste kunna ha kontakt med varandra.

Nu vet jag ju förstås inte hur de jobbar hemma på egen hand då de läser in sina repliker men dessa smygbilder tycker jag är ganska klockrena och visar vardera i sina egna bubblor.



Pia behöver röra på sig. "Gå måste gå, gå omkring, gå omkring, gå".


Marika i sin tur, sitten antingen vriden åt något håll på en stol eller så, ja, ligger hon på golvet.



Själv sitter jag ytterst bekvämt på en mjuk stol som många andra också kommer att få vila sin rumpor på medan de skrattar hejdlöst år våra fina stjärnor på scen !



Bettina

1 kommentar:

  1. Fint skrivit, Bettina! Saknar er. Teen Kansallisen jutun valmiiksi ja kohta jatketaan.

    SvaraRadera